Igår var det ju verkligen en vacker kväll/natt.
Jag sov i Åskogen eftersom jag skulle jobba på huset näst kommande dag (idag)
Och när det är såna här försommarkvällar blir jag som alldeles till mig. För att ute är så vackert! Och jag har inte ro till att bara gå och lägga mig. Trots att jag borde få mina timmars sömn. Men nej de går ju bara inte. Jag är en nattfjäril och har alltid varit.
Så jag och systemkameran for ut i den ljuva sommarkvällen.
Solen höll på att gå ner och det var så himla fint ljus ute så jag tog bilen och for efter skogsbilvägar. Stanna till på olika platser. Gick upp på Hemskogshuvudet och kolla på utsikten. En av mina favoritplatser.
Jag älskar den här vyn. Mitt Åskogen!
Här kan man ta en paus och filosofera på livet. Det gör jag ganska ofta.
Sen gick jag vidare i skogen och bara fotade och njöt av ensamheten.
Det blommar i skogen från skvattran, lingonris och liljekonvalj.
Hade det inte varit för myggen hade jag velat lägga mig här det är så vackert och rofyllt. Behöver jag nämna att de här är mitt rätta element? 😉 Skogen är det bästa som finns!
Sen for jag vidare för att studera andra platser.
På de här hygget plocka och och pappa blåbär för två år sen. Vad tiden går fort de känns som nyss.
Och kan ni ana vad som står där mitt i bilden och studerar mig utan att jag såg de först.
Jag blev lite paff. För jag hade ju stått där och fotat ett tag utan att se att jag fotade rakt mot en älg. Haha!
Så jag gick försiktigt mot bilen för att hämta ett annat objektiv.
Hej hej lilla älg!
Fota den länge men sen vart vi båda less på varandra och gick åt varsitt håll.
For vidare och förundras av hur vackert det är. Det är något speciellt med försommaren.
Och det är ju midsommarveckan nu. Allt blommar och grönskar så fint.
Och solnedgången gör sitt.
Jag kände mig som ett litet skogsrå där jag strök runt i skogarnas djup. Det är nästan lite farligt när man är ute och fotar vacker natur så här. För man ser finare och finare platser lite längre bort och tillslut har man gått så långt in i skogen så man tappar helt begreppet av hur långt man har gått. Tiden går så himla fort när man är ute så här. Men jag vill poängtera att jag går aldrig vilse! 😉
Jag bestämde mig för att gå ner till ån och fota. Och det är jag glad över att jag gjorde.
Så mysigt och fint!
Alldeles spegelblankt som ni ser. Och tystnaden när Åskogen sover lugnt i stillan ro.
Det var verkligen ett perfekt ljus. Och solens gyllene strålar som lyser mot björklöven kan lura ögat på bilden att det är höst.
Men så här vackert var det. Ni ska veta att jag har inte tok redigerat dom här bilderna utan jag har endast förstärkt med lite kontrast och mättnad för att framhäva det som kameran inte kunde fånga av den verkliga bilden från den här natten.
När solen hade gått ner bestämde jag mig för att fara hemåt. Började föra över bilderna från kameran till datorn och la upp några på facebook och så var klockan halv 2 på natten.
Jag somna snabbt i alla fall. Kunde inte bli ett bättre avslut på denna vackra dag.
Och inte heller en bättre början på midsommar.
Hoppas ni alla får en riktigt trevlig midsommarafton!
Var ska ni vara och fira? 🙂